Ett barn om dagen: Seven.

Jag tänkte skriva om ett barn per inlägg, lite mer personligt & med foton. Inte om dagen men jag väljer att kalla inläggen så ändå. Hoppas att det kan vara intressant för en del. Men samtidigt vill jag inte skriva FÖR mycket om dom äldsta, men det förstår ni nog själva.
 

 
Seven Ymer Link.
 
Seven, min Seven. När han föddes kände jag ända in i själen att det här är någon speciell. Alla ens barn är speciella men detta kändes med en tvist. Att den här lilla människan behöver jag ge lite extra tid & omtanke. Det visade sig att jag hade väldigt rätt då Seven hade en fonologisk störning (talfel) & även Selektiv Mutism (SM). Tänk: Raj i The big bang theory. Han härmades inte som dom andra hade gjort som små & han tystnade så snart vi lämnade hemmet. Som tur var har jag en nätvän vars son också har SM, så jag kopplade tidigt att det var just det - för ingen annan nämnde det.
 
När han började på dagis pratade han inte med dom & jag började kämpa för hans rätt till extra stöd. Det var först när han började i skolan & fler såg det vi såg som vi fick rätt hjälp. Med små försiktiga steg har han utvecklats enormt. Talet gick från att ljuda det mesta med halsen & "rätt melodi", till att han pratar HELT rent sen klass 2. Det fixade han på egen hand! I somras började han prata med inte bara en vän - utan två! Jag hade peppat honom i ngågra veckor & det gav utdelning. Det var SÅ häftigt att uppleva! Vilka han pratar med är väldigt olika. Inga lärare eller andra i skolan men han pratar med syskons kompisar & tanten på bibblan.Viss släkt också.
 
Han har alltid varit otroligt snäll, är världens snällaste pojke... även om han har ett himla humör på morgonen. Han kan minsann gapa & skrika som alla andra. Vilket lärarna blivit så förvånade av att veta att han gör hemma. ;) Seven är självständig trots SM. Han älskar fotboll & avverkar skor på löpande band. Han går även på innebandy tillsammans med Oxy. Väldigt aktiv, lärde sig själv att cykla vid 5 år, mycket spring i benen & har en otrolig koll på regler & vad som händer runt honom. Sinnen han fått öva upp när talet fått vänta. Han är också jättelik barnens pappa när han var liten. Verkligen en liten kopia!
 
Jag är extremt tacksam över att just Seven kom till oss!
 
 


Kommentarer
Postat av: L

Hoppas det är okej att jag frågar lite om det här med SM. Vad för typ av stöd fick ni när ni väl fick hjälp? När han gick i förskolan, var dom "oroliga" över att han inte pratade. Alltså var det något dom tog upp med er? Anledning till att jag frågar är för att jag har en 3åring som inte pratar på förskolan. Han har gått där sen han var 1,5 och orden han sagt kan nog räknas på en hand. Han nickar/ruskar på huvudet osv istället. Pratar när vi föräldrar är med dock, fast bara med oss, eller genom oss. Svarar på frågor från andra fast till oss liksom. Pratar med ett antal få utvalda förutom oss i familjen. Hemma pratar han oavbrutet. Han började prata väldig tidigt. Han säger själv att han inte vill prata på förskolan, bara hemma. Ja nu blev det en lång kommentar men det verkar inte vara så många som känner till SM. Tack för en fin blogg! Har följt i flera år men kommenterar sällan.

Svar: Hej! Förskolan låste sig vid att han hade sin talstörning, trots att han inte ens pratade där. Jag fick hela tiden påpeka "MEN han pratar ju inte! Varför ska han öva på uttal då?" när dom satt med honom i språkgrupper där han mimade uttal. Till slut, efter en del möten som inte gav nåt, kontaktades en barnpsykolog som studerade Seven några gånger, både här hemma & på förskolan. Det var även denne som ordnade tid hos BUP, som sa att Seven är för normal för deras hjälp & sen ordnade möte med barnhabiliteringen. Då hade han redan börjat i skolan. BarnHab var rätt ställe. Dom har kunskapen & vi har ca 2 möten med lärare per termin där vi går igenom framsteg & vad vi ska göra tills nästa möte.
Om din 3åring aldrig har pratat på förskolan så kan det vara SM. Seven pratar som alla andra hemma, gjorde även som mindre. Men tystnade när vi var runt andra. Jag fick prata ÅT honom, gör det än pga att han bara pratar med utvalda personer. Det har dock underlättat kontakt med andra kompisar, tränare, lärare osv nu när han kan skriva så då kan han uttrycka sig på det sättet. Kram!
Cim von Wowern

2018-09-14 @ 12:47:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: