I lövad skrinda så fylld utav skratt
Små pojkar i sjömanskravatt
På mjuka små fötter runt midsommarstång
Små rosa flickor med hatt och ballong
Och där mitt ibland oss i den ljuvaste tid
En tomhet, en saknad, en stilla frid
I lövad skrinda av bus och kiv
En tom liten plats. Där saknas ett liv.

Två ben som inte fick dansa en gång
En saknad groda kring midsommarstång
En blick som ingen fick möta idag
En änglavinge på lätta små slag
På skilda stränder, i skilda land
Men här på jorden, här saknas din hand
På sommarprydd grav i solens sken
En flyktig kyss på en skrovlig sten

En krans utan hjässa, en ros i en vas
Så väl dolda tårar i skuggiga glas
Och en röst som viskar i hjärtat idag
”Mamma förstå, att i dem finns jag
I barnens glittrande blick ser du mig
Jag finns här för alltid precis intill dig
I barnens klingande skratt där hörs jag
Där i vart hjärta, i vart andetag,
Älskade mamma, där finns jag…”

Så älskade och så saknad
Ett osynligt barn.